Kinesiska Muren!!!

Eller detta inlägg skulle nog mera kallas för "Jakten på Kinesiska muren".

Klockan 07.00 ringde klockan i morse. När jag hörde hur Annas klockan ringde så tänkte jag för mig själv -Gud vad skönt med semester och slippa gå

upp. Men jag hade glömt att väckningen gällde även mig och att vi hade en chaufför som skulle köra oss till muren. Så det var bara att pallra sig upp och ge sig iväg.

Utan för Lamatemplet stod Jonas och ett Sweizch-Tyskt gäng och väntade på oss. Jonas kompis Nick arrangerade resan. Han lovade att ta oss till en av de "tuffaste" delarna av muren. Hur tufft det skulle bli då visste vi som tur inte...

Efter två timmars bilväg var vi äntligen framme. Vi blev avsläppta vid en skog. Så satte då klättringen (med betoning på KLÄTTRING) upp mot muren igång. Till en början var alla glada och skämtsamma. Vi skrattade åt att det fanns skyltar uppsatta där det stod -This part of the Wall is not open to public. Efter nästan två timmars klättrande, ibland taggbuskar och fallande stenar var stämningen fortfarande hjärtlig men lite dämpad. Efter 2 1/2 h och fortfarande ingen mur så bestämmer vi oss för att gå tillbaka dit vi blev avsläppta. Där gör vi ett annat vägval och hittar genast den rätta vägen upp. Men då är Anna och jag redan så slutkörda att vi bestämmer oss för att sitta och fika, sola och njuta av den vackra utsikten istället. I efterhand visade det sig vara ett rätt beslut. Enligt Jonas var det den vackraste del av muren han någonsin varit på MEN vandringen hade varit näst intill LIVSFARLIG.

Nu ska jag ha lite mys med Anna. Hon har köpt ost, kex, söta kinespopcorn och Cola light.

I morgon åker jag hem. Känns lite trist, men bra. Försöker att inte fundera så mycket utan bara leva livet här och nu...